EU-domstol fastställer Googles konkurrensböter på 4,1 miljarder euro

EU:s högsta domstol har avslagit Googles sista överklagande av en konkurrensbot på flera miljarder euro och därmed satt punkt för ett av Europeiska unionens mest långdragna konkurrensmål. Domen innebär att Googles konkurrensböter för Android på 4,1 miljarder euro (cirka 4,7 miljarder dollar) står fast. EU anser att bolaget använde Android för att stärka sin dominerande ställning på mobilmarknaden på ett otillbörligt sätt.

Beslutet innebär också att EU-kommissionens slutsats består: Google använde Android-avtal för att gynna den egna sökmotorn och webbläsaren.

Domstolen slår fast att Googles Android-avtal begränsade konkurrensen

EU-domstolen (Court of Justice of the European Union, CJEU) fastställde den tidigare domen från tribunalen och höll med om att Google missbrukade sin dominerande marknadsställning genom flera avtalsvillkor kopplade till Android-enheter.

Målet går tillbaka till 2018, då EU-kommissionen slog fast att Google införde begränsningar för mobiltillverkare som hämmade konkurrensen inom Android-ekosystemet.

Enligt kommissionen omfattade villkoren bland annat att:

• kräva att tillverkare förinstallerade Google Sök och Google Chrome för att få licens till Google Play Store
• hindra tillverkare från att sälja enheter med Android-versioner som Google inte hade godkänt genom så kallade anti-fragmenteringsavtal
• erbjuda intäktsdelningsavtal som uppmuntrade exklusiv förinstallation av Google Sök

Sista överklagandet avslutar flera års rättsprocess

EU-kommissionen utfärdade ursprungligen en bot på 4,34 miljarder euro år 2018.

År 2022 upphävde tribunalen delar av kommissionens bedömning kring vissa intäktsdelningsavtal och sänkte bötesbeloppet till 4,125 miljarder euro. Domstolen lät dock merparten av beslutet stå kvar.

Google överklagade därefter domen till EU-domstolen, men den högsta instansen har nu avslagit bolagets sista överklagande.

Domarna konstaterar att tribunalen gjorde en korrekt bedömning av de konkurrensbegränsande effekterna av Googles Android-avtal. De anser också att tribunalen inte behövde genomföra en hypotetisk jämförelse i varje enskilt fall för att avgöra om Google hade missbrukat sin dominerande ställning.

Domstolen delar dessutom bedömningen att Googles krav på förinstallation och anti-fragmenteringsavtal begränsade konkurrensen och stärkte företagets dominerande position inom Android-ekosystemet.

Google anser att Android fortfarande är öppet och konkurrenskraftigt

Efter domen försvarade Google sin Android-modell och hävdade att EU-kommissionens beslut bygger på gamla marknadsförhållanden snarare än dagens mobilmarknad.

Företaget framhåller att Android fortfarande erbjuder konsumenter, utvecklare och tillverkare en öppen, interoperabel och kostnadsfri plattform som stödjer tusentals företag världen över.

Google påpekar också att bolaget ändrade sina Android-avtal efter EU-kommissionens beslut 2018.

Enligt företaget infördes fler valmöjligheter för användarna redan 2021. Efter att Digital Markets Act (DMA) trädde i kraft 2024 genomförde Google dessutom över 20 produktförändringar. Bland annat infördes fler valskärmar där användare kan välja alternativa sökmotorer och webbläsare.

Google pekar på konkurrensen från Apple

Google ifrågasätter samtidigt EU-kommissionens syn på mobilmarknaden och menar att myndigheten underskattat konkurrensen från Apples iOS.

Bolaget hävdar att Android konkurrerar direkt med Apples plattform, både när konsumenter väljer smartphone och när utvecklare bestämmer var de ska lansera sina appar.

Google framhåller också att Android-tillverkare fortfarande konkurrerar hårt med varandra genom priser, hårdvara och mjukvarufunktioner, trots de avtalsändringar som genomförts under de senaste åren.

EU-domstolens beslut avslutar nu den långvariga rättsprocessen. Googles konkurrensböter för Android står därmed fast, samtidigt som domen stärker EU:s långsiktiga arbete med att motverka konkurrensbegränsande metoder hos stora teknikföretag.